torsdag 19 mars 2009

Livat under

Igår på vägen hem fick jag så ont att jag knappt tog mig till tunnelbanen. Det gjorde ont i underlivet, på magen och lite varstans på diffusa ställen. Eftersom jag uteslutet foglossning och inte har halsbränna., och alla andra välmenande tips, så vet man helt enkelt inte vad man ska tro. Jag klarar rätt mycket smärta. Jag är van vid att det gör ont. Men nu för tiden så måste jag tänka på att det inte bara är jag längre. Parvel väljer ju inte att gå och hämta ut körkort, stressa, känna sig otillräcklig för släktingarna som förlorat en nära, gå och jobba osv. Parvel vill helst att jag ligger platt på ryggen. Då blir h*n glad och boxas och sparkas. Så jag ringde MVC och de är så supersöta där. Hon jag pratade med sa att jag gärna fick komma upp. Jag ringde Partymannen som just kommit hem, vände och mötte upp mig. En kort stund senare fick jag lägga mig på en säng och hon kollade, lyssnade och meddelade att bebisen iaf verkade må bra. En del av smärtorna (som den när underlivet känns som om det ska ramla ut) är normal (what the f*ck!?). De andra hade hon en misstanke om, men ville att min BM, som vi ska träffa idag kl 16, skulle säga vad hon trodde innan åtgärd vidtags. Så nu hoppas jag få ett svar idag och få hjälp. Jag kan ju inte ligga platt på mage i 3 1/2 månad... Eller kan och kan. Måste jag så gör jag det. Men helst. Inte.
Jag utelämnar medvetet detaljerna om vad det kan vara. Så berättar jag istället vad jag vet (eller vad de tror) ikväll/imorgon.
Läs mer om mina första månader som gravid på tvarodastreck.blogspot.com

3 kommentarer:

cruella sa...

Du vet att livmodern är upphängd va? I ligament. Som gummiband som töjs ut när livmodern blir tyngre. Molande och dragande smärta. Men inte farligt.

Sophie sa...

nej, det visste jag inte, men det förklarar känslan :) tacK!

Anonymous sa...

http://www.gicare.com/diseases/GERD.aspx
Här går det att läsa lite om olika magåkommor man kan ha. När man är gravid trycks ju alla inälvor ihop och uppåt och har inte så gott om plats. Så det kan uppstå då eller bli värre.
Jag har haft något som påminner om magkatarr, dvs magkatarrskänningar. Får man vid stress. Det är inte riktig magkatarr (tack å lov) men det är inge mysigt.

Ta det lungt och vila, även om det inte är någon fara på taket så är det inget roligt att gå och oroa sig när man inte behöver.
/Annika