Från instagram

Är det bara pedagoger som ska få bli föräldrar?

Ofta får vi föräldrar (läs mammor) som har barn på förskolan skit för just detta. Man kan läsa på diverse siter att vi borde inte skaffa barn om vi inte vill vara med dem. Vi borde stanna hemma och ta hand om barnen eller iallafall bara jobba deltid så vi har tid med barnen. De här roller är från ett samhälle för snart 70 år sen som var väldigt ojämlikt och inte till kvinnas fördel om jag uttrycker mig milt. Det funkar inte på dagens samhälle. Men, finns det inte något man kan lära sig från våra förmödrar/fäder? Jag tror det.

Genom historien har vi kvinnor tagit den större delen av ansvaret för barnen. Det fanns en tid när vi var nomader. När vi tog hand om våra barn i grupp. Där delade man kvinnor emellan ansvaret för barnen. När några kvinnor samlade mat eller annat tog andra kvinnor hand om barnen. Man lärde inte bara sitt eget barn om världen, utan allas barn. Jag tänker på dem som historiens första förskolepedagoder. Jag har inget belägg för detta, men jag kan tänka mig att vissa kvinnor var bättre på att hitta speciella växter och bär medan andra var bättre på att ta hand om barngruppen och jag vill tro att man redan då försökte utnyttja gruppens talanger på bästa sätt. 

Dagens förskola är inte en plats där man lämnar in barnen i "förvar" tills man kommer hem från jobbet. Förskolan är en plats där barnen får lära sig massor om världen, socialt samspel och utvecklas utifrån vad de själva tycker om att göra. De utsätts för utmaningar och introduceras för nya saker som de kanske inte har hemifrån som t ex andra språk och kompisar med funktionsnedsättning.

Jag tror att jag är en bra mamma, men jag skulle aldrig kunna ge mina barn allt de som de får av sin förskola. Även om jag var hemma med dem på heltid skulle jag inte ens kunna ge dem hälften. Av mängder av anledningar, men första och främst för att jag inte är utbildad pedagog. Jag har inte all den erfarenhet som pedagogerna har.  Jag har inte deras talang att vara med barn.

Jag har andra talangar, som att skriva och tala. Jag kan göra massor av bra för vårt samhälle med min talang. Men om de rabiata (alltid anonyma) personerna på familjesiterna skulle få bestämma så skulle jag inte bli mamma. Eftersom jag vill inte vill ta hand om mina barn utan "lämnar dem" på förskolan om dagarna. Med den attityden skulle bara förskolepedagoger få bli föräldrar. Men eftersom de inte skulle ha nån förskola att jobba på så skulle de snart inte vara så mycket kvar av den rollen.

Men grejen är att jag "lämnar" inte mina barn på förskolan, jag öppnar dörren in till en värld som stimulerar, utvecklar och glädjer mina barn. Med varm hand låter jag våra "fröknar" ta hand om mina barn om dagarna för att jag tror att de är det bästa för mina barn. Och för att pedagogerna är så förbaskat bra på sitt jobb. De ger mig och mina barn de bästa gåvan; en del av deras talang. 

Utan förskolan stannar Sverige!

Idag har jag varit med på barnens förskola/dagis hela dagen. Vi kom dit strax före nio och gick hem kl 15.15 (lite tidigare än vanligt). Det var svårt att se en 'normal dag' eftersom båda barnen beter sig annorlunda iom att jag är där. Men jag fick ändå se hur verksamheten funkar en vanlig och dag det var fantastiskt. Jag var redan innan mycket nöjd med personalen och deras arbete men nu är jag så imponerad att jag vill kyssa marken de går på. Klockan 12.30 var jag så trött att jag bara ville gå hem och lägga mig!

Idag är förskolans dag och vi var ute och dansade och sjöng och hurrade för förskolan! 

Om ni har möjlighet att vara med en dag kan jag verkligen rekommendera det! Men kom ihåg om du har två barn att det är bättre att dela upp dagen mellan dem på fm och em, för som jag gick mellan avdelningarna funkade inte. Båda barnen ville vara med mig hela tiden. Det är ju gulligt, men det blir svårt att se hur deras olika grupper funkar.

Jag är feminist. Att jag ens ska behöva säga att jag är det är fan sorgligt.

Att jag inte kan dela den här länken på FB är helt jävla stört speciellt som att den här sidan (se bild nedan) och många liknande får finnas.

Gå in här och läsa hela och SPRID GÄRNA LÄNKEN VIA FB PÅ ALTERNATIVA SÄTT. De ska faan inte blocka våran rätt att sprida sunda värderingar om de tillåts sprida osunda sådana!

UPPDATERING: Nu har de hävt blockeringen, men faktum kvarstår att de har mage att göra såna saker. Ursh. 

Mmm

Instagrammar oxå om man inte orkar läsa bloggar :)

Idag;


I lördags;


Och Sofie, jag svarar imorgon på din fråga! :)

Hej

Jag har bloggat sen hösten 2006 och det har varit väldigt givande och roligt. Sen barnen kom har jag oundvikligt bloggat en del om dem. Nyligen satt jag i ett föräldramöte och fick höra lite tankar om fotografering av barn, och anvädningen av bilderna på t ex internet. Jag har ju funderat kring detta förut och minskade bloggningen av barnen efter det, men nu känner jag att jag vill ta det ett steg längre och utesluta dem helt. Det låter lite drastiskt och fånigt kanske, men jag känner att det nog är det rätt (även om jag gärna vill strössla hela internet med mina vackra barn VARJE DAG helst om jag kände mig trygg med det).

Så ni vet.

Dessutom är jag usel på att blogga men bra på att instagramma så min 'modeblogg' eller vad man vill kalla den, finns from nu även på instagram @wawavooms

Länk här:

Två outfits

Elsie har fått lite nya kläder. Tshirten är från morfar och Britt som köpt den i USA och jag är lite avis på den. Vill ha den i vuxenstorlek...


Tog orangea tältet idag. Har inte kunnat träna på 2,5 v och det känns i kroppen. Magen putar ut som om det låg en 6 månaders bebis däri.


Det gör det inte!

En lördag

En outfit


Lite metainstagrammning


Och fina vänner att hänga med


Full pott på den kvällen.

Inte mamma

Vissa kvällar är jag inte så vuxen och mogen utan bara är. På mums mums är det alltid kul. Så här kul tom;



Läs mer om smurfchocken här.

Förkyld men inte färglös

Och inte skäms jag när jag går hem i dotterns sydväst heller. #vuxen

Förlåt

Jag bara faller ur bloggosfären ibland. Det händer nåt, sen pam pam pam så har det gått nästan en vecka.
Förra veckan spenderade jag en hel kväll + natt på akuten.


Inte för att jag var akut sjuk utan för att jag blev rådd att undersöka mig då jag fått plötsliga huvudvärkar ett par dagar på raken av fysiskt aktivitet. Hela den natten var hemsk, kanske berättar om den vid tillfälle. Sen var det skola, retoriktävling, lite partykväll...









...sen sjukt barn och helg som kom och under den sistnämnda fick jag barnens förkylning och ligger nu och mår blä.


(Den här mkt smickrande bilden på mig tog Elsie idag, då hon var hemma hon oxå pga hosta)

Aaaa

Å. Avis som fan på detta.

Gammeloutfit

Från i måndags.


Vad jag gör just berättar jag nog imorgon istället.

24 april 2007-2012

Permanent

Alltså min nya friss gillar jag stenhårt. Så hårt att jag funderar starkt på att permanenta mig. Så igår gick jag på en gratis konsultation på Hårgänget där jag alltid klipper mig. Tjejen var urtrevlig och kändes ärlig när hon sa att hon tyckte det var en bra ide, att det skulle passa. Fast om 2-3 månader för lite hår mitt på huvudet måste växa sig lite längre. Allt kändes fri och fröjd. Tills jag fick prisinfo. Herreminje. Det skulle landa på nära 3000 för tiden och materialet, samt en klippnings inkluderat. 3000. Kronor. 3. Tusen.

Va fan tänker jag med? Jag går ju på studiebidrag.

Så tyvärr försvann den drömmen långt bort... om ingen av er kan tipsa på nån som kan göra det billigare?

Norrköping del 2

Rutchkanor, maskar i ide, vilostund med sagor och McDonalds innan hemfärd.


På vägen hem råkade vi hå på fel tåg!!! Som tur var det ett tåg mot Stockholm men vi fick trängas på ett säte hela vägen. E klagade dock inte. Hon ville sitta i mitt knä ändå :)

Färgglad?

Idag har tre personer oberoende av varann kallat mig färgglad. Det roliga är att jag känner mig tvärtom idag! Jag brukar vara mer färgglad eller hur?!

Norrköping del 1

Duplo. Solsken. Utelek. Mera sol.




-vad gör du?
-jag solar!

Bästa och sämsta

Bästa.
För snart 20 år sen, 1995-96 gjorde jag ett av mina absolut bästa köp. Jag hade ju såklart ingen aning om det då, eftersom jag då endast köpte dem för deras utseende.


Mina docs, dr martens. Dessa enormt sköna och slitstarka skor har jag haft stora delar av vintern samt regniga höstdagar och nu, lite duggiga vårdagar. Så. Himla. Bra.

Sämsta.
Jag gör det inte så ofta längre, men visst händer det; att jag köper för små kläder i tron om att det bara är ett kilo från att den ska passa. Gärna överdelar som är för tajta över mina armar som jag inte är så nöjd med. Sist var det en kavajliknande jacka i vackert blommönster. På rea. Underbar. Men mina armar är för stora för den. Jag provar dem va 1-2 ggr i månaden och tvingas alltid hänga tillbaka den med en klump i magen. Jävla armar!

Tågresan gick fint

Och nu är vi framme.




Testar ny frame-app. Gonatt.

Aj.

Igår avaktiverades mitt simkort plötsligt. Hela dagen var jag utan telefon. Sjukt störigt. På eftermiddagen fick jag blixtrande huvudvärk, precis som dagen innan, och blev lite hypokondrisk. Pratade med VC och åkte sen till akuten. Jag har aldrig haft en sån huvudvärk förut, den var galen. Där var det galen lång väntetid. Ok tänkte jag, hag får stå ut. Men av att sitta på en hård bänk i hemskt ljus gjorde inte det hela bättre så efter många tårar bad jag att få bli utskriven och gick hem. Kom och somnade på en gång. Vaknade 12 (!) timmar senare. Idag är huvudet ok och jag och Elsie sitter på ett tåg till våra kompisar i Norrköping. Hoppas vi får en solig och huvudvärksfri helg.




Så här ser jag ut idag.

Dräller in...

Nu är det outfitbilder varje dag! Men inte så mycket annat tyvärr.

Spegel spegel på väggen där...

Säg mig vem som nervösast är (på detta kort, eftersom det är från i måndags innan min föreläsning)

Om igår då

Ojojoj. Jag var sååå nervös innan, speciellt på efm innan, men min klasskompis Em följde med mig och det gjorde mig så mycket lugnare. Väl där möttes jag av den underbara tjejen som anordnat kvällen och även det lugnade mig. Publiken var ca 40 mammor i åldern 25-45 (?) och en mormor :)
Jag tappade bort mig några gånger och tittade i papperna för mycket men på det stora hela kändes det bra. De skrattade, lyssnade och verkade intresserad. Em, som hade koll på både mig och publiken, sa att jag hade publiken i handen och att de lätt hade kunnat lyssna 10 minuter till. Fantastisk att höra.


 
Nu ligger jag lite efter med skolan pga detta, men det tar jag igen imorgon. Dessutom ska jag gå på fotbehandling imorgon, väldigt välbehövligt kan jag meddela.
Den 26:e är det dax för Rhetoric slam igen, mer info kommer. Men har du vägarna förbi Lokalrätten den kvällen så kom och säg Hej!

Igår

Mer om idag, imorgon :)

Omg

Fuckin nervös.

Imorgon!

Imorgon smäller det! Det finns nog ff platser tror jag så det är bara boka och komma! Jag har peppat och skrivit och fnulat och hoppas få underhålla imorgon.

Ränder och orakel

Häromdagen såg jag ut då här. Randig som bara den. Byxor och skjorta från monki. Skjortan är gammal med jag såg liknande på monki när jag köpte byxorna för nån månad sen.


Observera gärna att jag tagit till mig av modeorakelt Kling och kör en flärp ut. Så jävla fääääshion!

Hjälp till

En frisyr

Jag ville ha lockar. Så jag testade den gamla hederliga varianten.


Den var jobbig. Så jag köpte en locktång. Det blev bra!

Igår

Kläder och smycken.

Tråkbloggen försöker pigga upp sig

Gudars va tråkig min blogg är. Jag skriver inget kul för all min skrivenergi går åt till skolan eller föreläsningen. Jag har massa intressanta saker jag funderar på, men jag skriver lixom inte ner dem här. Varför inte?

Så länge tänkte jag att den som vill gärna får läsa min senaste skoltext, som jag är mycket nöjd med (vill gärna poängtera att detta oxå är mina åsikter).

-->
-->

Hur kan vi göra samhället mera jämställt med hjälp av språket?

”Jämställdhet, det måste börja med lika lön för lika arbete!” frustade en bekant till mig nyligen när det ständigt aktuella ämnet jämställdhet kom på tal. Inte nödvändigtvis, svarade jag. Jag tror det måste börja långt tidigare och att det börjar i språket. Ordet hen har diskuterats mycket det sista året, men dess samhällspolitiska inverkan har hamnat lite i skymundan.

Vart börjar det egentligen, ojämställdheten? Börjar den först när kvinnan kommer ut i arbetslivet och upptäcker att Magnus i båset intill tjänar 2000 kr mer i månaden trots att de började arbeta samma dag och utför samma arbete? Den kanske märks först där för vissa, men andra har känt av det sen barnsben.

Jag tror att det börjar redan i barndomen. Hur vi behandlar pojkar och flickor olika och hur vi med språket ständigt, ofta omedvetet, fastställer att mannen är normen.

Tidigt i livet berättar vi för barnen hur världen ser ut. När vi leker: ”Titta vilken liten rolig gubbe!” När vi lär; ”Titta på den här Nallen, han är brun.” När vi uppfostrar; ”Man ska inte avbryta den som talar.” Vad detta lär barnen är att mannen är normen och kvinnan avviker från normen. Jag säger inte att vi ska börja säga ”Kvinna ska inte avbryta den som talar” eller kalla alla leksaker för gumma eller hon. Det är mycket lättare än så. Till exempel; testa att då och då byta ut man mot det mer könsneutrala en; ”En ska inte avbryta den som talar.” Det låter lite konstigt till en början, men en vänjer sig snabbt (se, där kom det till användning). En del kanske tycker att man, som ett obestämt pronomen, är ett helt könsneutralt ord. Men i en del sammanhang, t.ex. i en text som vänder sig till kvinnor, blir det väldigt tydligt att ordet har en viss manlig könsanknytning och kan med fördel bytas ut mot en. När det kommer till leksaker kanske några kan vara gubbar, andra gummor och några figurer, ett lite mer könsneutralt och fritt ord. Och nallen kanske kan få vara en hen? Så kan ormen vara en hon och apan en han? Bara man blandar. Och inte låter han och gubbar vara ord som slentrianmässigt används för det som inte uttalat har ett kön. Vill en vara extra äventyrlig kan en ju kalla Barbie för han och se hur barnet reagerar. Om barnet invänder kan en intressant diskussion om könsroller och transsexualitet uppstå, som förhoppningsvis lär barnet något om världen vi lever i. Fortsätter barnet bara leka så behöver vi kanske inte lära barnet något, utan kan lära oss något från hen; skit samma vilket kön Barbie har, läcker klänning har han iallafall.

Om man växer upp i ett samhälle där mannen är normen, är det kanske inte så konstigt att jämställdheten har blivit en kamp för att höja kvinnans status i samhället. Men tänk om alla barn sedan spädbarnstiden lärde sig att man och kvinnor är varandras jämlikar och ingen av dem är bättre än den andra. De är lika bra, lika starka, lika viktiga. Och de är olika på massor av sätt, precis som inget träd är det andra likt. Varken kvinnan eller mannen är normen, för vad kan vara är norm när vi alla är olika?

Jag tror vi kan påverka nästa generations jämställdhet med bara våra ord. Om vi talar till varandra mer jämställt, så hör barnen det. Och ni vet hur det är, barn gör inte som vi säger, utan gör som vi gör. Eller i det här fallet; pratar som vi pratar. Vi måste börja, och vi måste börja med barnen. Lär dem, så lär de oss och resten av vårt framtida samhälle.

Min bekanta då? Nej, jag lyckades inte övertyga henne den gången. Men jag hoppas att jag framöver ska få chansen igen, för hennes barn blir en dag del av samma vuxensamhälle som mina barn. Och tänk vad fint det vore om henne son och min dotter kunde få samma lön för samma arbete.

Det var länge sen...

...så här kommer en dagens!

Ikväll bjuder jag på mig själv med bajs i ansiktet.

Piratelook. Modebloggsputläppslooken.


Vanliga jag. Vanliga jag suger. Vad suger jag på?


En sån här! Hallon, turkisk yoghurt, ett ägg, lite vatten och lite grädde. Svingott.

Nä. Det är inte bajs. Det är en ansiktsmask och ögonbrynsfärgningsgegg.

Sjukt byxsugen

Lindex 199

Lindex 199

Lindex 199

Kappahl 299

Har jag sagt...

...att ugglalala finns på instagram? Nya bilder från min fantastiska tygsamling - varje dag!