Tänk att i julas var det grönt, grönt, grönt. Nu är det så kallt att isen utanför vårt fönster frusit och folk (galningar?) går över den. Och jag tvingas medge att det är sagolikt vackert. Även om jag föredrar att se på det inifrån mitt varma hem (och längtar efter sommar).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar