I lördag var Hs sömn som en dröm. Han sov så gott och så bra och så länge, vilket gjorde att de timmar han var vaken var han sååå glad och pigg.
Idag är sömnen åt helvete igen. Fm gick bra men på efm ballade det ur. (Tyvärr är det ofta fina storasyster som råkar väcka honom. Jag blir så arg, men hon är ju så liten och förstår inte riktigt hur viktigt det är att han sover. Hon ropar på honom och tycker att han ska vakna och titta på henne. Och när han hör hennes röst så vaknar han ofta.) Sen 14 tiden har jag spenderat ALL tid med att få honom att somna, mata honom, trösta honom (eftersom han är övertrött och då skitledsen), försöka lugna, söva, mata, trösta osv osv... Nyss fick jag nog. Jag hade fått honom att somna så vaknade han till av ??? och sen insåg jag att han behövde bajsa. Så efter att jag spenderat 20 minuter med att lugna och törsta och mata och söva (med geleben ska tilläggas, är astrött idag igen) fick jag ta upp honom och gå och byta och när jag skulle börja om och han började tokgråta tappade jag modet och la ner honom och sa till Johan att han fick lägga honom. Jag pallade inte.
När jag gör så, vilket inte händer så speciellt ofta, får jag alltid dåligt samvete. Som att jag är en dålig mamma, saknar tålamod och moderinstinkt. Men kan man hjälpas åt, så ska man göra det tycker jag. Nu är det faktiskt tyst därinne, Johan verkar ha läget under kontroll.
Jag vill hälla i mig 8 ton chokladsås och glass. Som tröst. Det blir det inte. Men det blir en glassbåt.
Idag är sömnen åt helvete igen. Fm gick bra men på efm ballade det ur. (Tyvärr är det ofta fina storasyster som råkar väcka honom. Jag blir så arg, men hon är ju så liten och förstår inte riktigt hur viktigt det är att han sover. Hon ropar på honom och tycker att han ska vakna och titta på henne. Och när han hör hennes röst så vaknar han ofta.) Sen 14 tiden har jag spenderat ALL tid med att få honom att somna, mata honom, trösta honom (eftersom han är övertrött och då skitledsen), försöka lugna, söva, mata, trösta osv osv... Nyss fick jag nog. Jag hade fått honom att somna så vaknade han till av ??? och sen insåg jag att han behövde bajsa. Så efter att jag spenderat 20 minuter med att lugna och törsta och mata och söva (med geleben ska tilläggas, är astrött idag igen) fick jag ta upp honom och gå och byta och när jag skulle börja om och han började tokgråta tappade jag modet och la ner honom och sa till Johan att han fick lägga honom. Jag pallade inte.
När jag gör så, vilket inte händer så speciellt ofta, får jag alltid dåligt samvete. Som att jag är en dålig mamma, saknar tålamod och moderinstinkt. Men kan man hjälpas åt, så ska man göra det tycker jag. Nu är det faktiskt tyst därinne, Johan verkar ha läget under kontroll.
Jag vill hälla i mig 8 ton chokladsås och glass. Som tröst. Det blir det inte. Men det blir en glassbåt.
3 kommentarer:
Ja... Återigen vet jag hur det är. De stora syskonen som är så små och inte förstår så mycket. Hoppas sömnen blir bättre snart.
Ville tipsa om B12-tabletter. Fråga din bvc-sköterska eller googla lite. Jag äter dem nu på inrådan av min mans kollega som tydligen visste en del om det där. Jag kan berätta mer om du vill, kanske kan hjälpa dig mot tröttheten.
det är ok att få nog, ha inte dåligt samvete för det. själv har jag mer eller mindre beordrat min mamma att ta ungarna ons-fre (jag jobbar) då jag sluter upp för midsommafirande eftersom det känns som att jag ska gå sönder snart om jag inte får vara ifred mer.
minns hur det var för mig för ett år sen när stora var 1½ och lilla ca 2 mån, vilket galet sjukt år! mina barn är ett fängelse som jag älskar mest i hela världen och aldrig vill vara utan.
om du är övermänskligt trött ska du kanske kolla om du har underproduktion på sköldkörteln, åtgärdas lätt med medicinering. jag hade det efter graviditet nr 1 och det är tydligen rätt vanligt bland kvinnor men testas tyvärr för sällan, symptom är extrem trötthet, övervikt, nedstämdhet...
Jenny: Tack! Det låter mkt intressant, berätta gärna mer. (maila om du vill)
Frida: "mina barn är ett fängelse som jag älskar mest i hela världen och aldrig vill vara utan." SÅ BRA- SÅ SANT! Så känner jag.
Och, extrem trötthet; ja! Övervikt; ja! (men vet inte om det inte bara är dålig kost...väger nu ca 71,5. vägde 83-84 strax innan Helge föddes, och ca 66-67 innan graviditeten, vilket var ca 1-2 kilo från min 'måbravikt') nedstämdhet; ja...
Får boka läkartid...
Skicka en kommentar