onsdag 24 juni 2009

Berätta om dig!

Annika delade med sig av sin första lägenhet och framtills idag.
Det är så roligt att höra!
Vill inte du berätta om din första lya eller nuvarnade?
Skulle göra min dag :)

Uppdatering: Min snälla mamma tar ut mig i solen en stund idag. Ska få sitta på hennes altan och vara gravid idag. Få lunch och lite sol. Lyx! Hoppas på lite kul läsning från er när jag kommer hem, annara blir det ett 'Heroes' avsnitt till. Det är ifs inte helt fel det heller. Men ni är roligare.

8 kommentarer:

Fatima sa...

Nu går jag in på din blogg med lite magpirr varje gång. Man vet ju faktiskt inte när det är dags. Spänning!

Estella sa...

Vad roligt att höra historien om din lägenhet. Jag berättar gärna om min kära etta på 45 kvadrat. Egentligen är det inte min lägenhet, utan den tillhör min sambo H, men vi flyttade in tillsammans för fem år sedan då jag var 21 år. Då hade vi nästan ingenting och vi fick massor av skrot från familj och släkt på båda sidor, men sakta men säkert har vi byggt upp vårt fina hem med möbler och saker vi själva har valt. För två och ett halvt år sedan trodde vi att vi skulle lämna lägenheten för gott. Vi var på väg till Italien och skulle sedan vidare till London, där vi tänkt bosätta oss i några år. När vi packade ihop inför Italienresan blev jag så nostalgisk att jag grät över varje grej vi packade ner i lådor (vi hyrde ut till en kompis så vi ställde upp grejer på vinden bara). Men väl i London ett halvår senare bestämde vi oss för att återvända, först H som åkte tillbaka till Sthlm för att plugga efter bara ett halvår i London, och sen jag ett år senare. Och nu lever vi där lyckliga igen :-) Massor av bilder finns på min blogg!

Hoppas att du ska trivas i ditt nya hem och nya liv!

Kicki sa...

När jag var i NYC ett år och volontärarbetade bodde jag i ett gammalt kloster, ovanpå en gymnasieskola. Det var det konstigaste ställe jag någonsin har bott på. tänk att ta hissen ned från din lägenhet och behöva gå igenom en skolkorridor innan du kommer ut:)

puss käraste du, vi ses på lördag.

Josefine sa...

Min första egna lägenhet var en 2:a i Masthugget i Göteborg. Jättefult utanpå med lila plåtfasad. Jättefint inuti med gigantiska fönster med utsikt över älven och hamnen. Jag köpte finaste tapeten med kostymfilmskvinnoansikten med knallrött läppstift och hade osm fondtapet. I sovrummet blev det gammelrosa väggar och mörkbrunt trägolv. Sen var resten vitt och jag hade växter och böcker överallt. En stor fin balkong med. Det röktes inomhus på den tiden när det var fest och fest var det nästan alltid. Vi kom aldrig därifrån. Satt alltid kvar i soffan och fåtöljerna och på köksstolarna och drack vin i massor och pratade pratade pratade. Sen renoverade jag badrummet och skaffade finaste badkaret med lejontassar och badade nästan varje dag. Älskade den lägnehetn. Nu har jag ny med min kille och extradotter. Det är en lägenhet i ett vitt landshövdingshus från början 1900-t. Vi har en halvtrappa ner till våra två sovrum och där har vi fönster mot en innergård. På ovanvåningen har vi utsikt över den andra innergården som är alldeles lummig och fin. Vi har vitt nästan överallt och så har jag i sedvanlig ordning fyllt alla bokhyllorna med böcker och fönsterna med odling: apelsin, citron, fjärilskrasse, svartöga, chili och passionsfrukt. Så fort vår lilla bebis har ploppat ut (hoppas det blir så.. att det säger plopp och inte typ... splatch kras ritsch ratsch filibombombom) ska jag börja köpa hem mögliga ostar i stora lass och rödvinsbibar och sitta vid vårt fina teakköksbord från 50talet som kostade 40 spänn och ha det fint.

Fatima sa...

Någon vecka innan studenten (för ca 7 år sen) blev jag och min kille ett par. Jag bodde fortfarande hos föräldrarna och han hade precis flyttat hem ifrån. Den sommaren flyttade jag gradvis in i hans minimala etta med kokvrå, 25 kvm. Lägenheten i sig har ingen speciell plats i mitt hjärta, trång med dålig planlösning och sunkigt trapphus. Men den första nyförälskade sommaren vi bodde där kommer jag alltid minnas, och jag får alltid ett fånigt leende på läpparna när jag promenerar förbi.

Anonymous sa...

min första lägenhet var inte alls min. det var någon sorts bibliotikarie/konstnär som ägde den och hyrde ut den eftersom hon skulle till paris. jag och min kompis fick hyra den möblerad. jag minns laminofåtöljen, de stora fönstren, det lilla köket där jag och min vän drack te och samtalade om livet. jag minns den turkosa färgen i badrummet som tillsammans med mina plastblommor och pastelliga fjärilar blev till en kitsch-toa. alla smådetaljer som tillsammans med ägarens möbler förenades och blev till mitt och min kompis. jag kan fortfarande sakna det där lugnet som låg över den lägenheten, trots att den låg mitt i stan. med den där kreativa andan i luften.
/ally

Anonymous sa...

ps. jag gillar verkligen din blogg! den inspirerar och engagerar.
/ally

Anna sa...

Min första lägenhet var en etta på 30 kvadrat med fönster mot en öppen innergård. Den blev stekhet på sommaren och iskall på vintern men jag älskade det nyrenoverade köket med gasspis och skåpluckor av frostat glas. Det fanns till och med en liten garderob på en halv kvadratmeter - min walk-in-closet :)

Tre år senare var det dags att flytta ut och flytta in med min pojkvän, men jag ännu lägenheten kvar och hyr ut den - jag har inte hjärta att sälja den...