Nu sitter jag utomhus mot en varm vägg, i bikini, och skriver. Bara lite fåglar och jag som är vaken (fast partymannen tittade just ut och frågade om jag hade ätit frukost). Och då slår det mig. Trots all skönthet som landet har, så längtar jag hem. Jag längtar efter min säng, mitt bord, min garderob. Jag längtar efter mina väggar. Trots att de får mig att känna mig instängd och jag hatar dem. Det är inte bara det faktum att veckan på Österlen inte blev vad jag hopats på. Vi har varit på resande fot i en månad nu och jag har tröttnat.
Jag vill hem.
ps. som tur är så ska jag hem alldels snart...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar