"Hej allesammans och tack för att
jag får stjäla er en stund av den här trevliga kvällen. Vi har alla ätit något
gott från fikabordet där ute. Det går ju knappt att säga kardemummabulle utan att
le, eller hur? Men frågan är om vi verkligen borde göra det?
Jag ska prata lite om socker ikväll
och varför jag anser att våra barn inte bör äta det.
Min åsikt är att socker är dåligt
för barn. Att minska eller tom utesluta socker i barnens kost är att göra
barnen en stor tjänst.
Jag är mamma till två barn, 1,5 och
3 år. Mina barn har fått smaka socker någon gång. Äldsta barnet var nära 2 år första
gången och minstingen alldeles nyligen. Jag är inte rabiat. Men jag har valt
att utesluta socker i vardagen. Ja, tom lördagsgodis. Det socker de får i sig
är från en enstaka tårta när någon fyller år, eller nåt fikabröd vi bakar
tillsammans. Socker är inte bra, för någon. Och jag vill att ni, liksom jag,
ska göra medvetna val. För era barn.
Jag ska nu berätta om några av de
saker jag tycker är viktigt att tänka på när det kommer till barn och socker.
Vi vet alla att barnfetman har ökat
i Sverige och socker är en stor bov i detta. Fett och socker i kombination, t.ex.
mjölkchoklad, stimulerar hjärnan att äta mer. Och då är det inte gurka vi är
sugna på!
Socker höjer kraftigt blodsockret
som ger oss energi. Men lika snabbt töms vi på energi och vi blir hålögda,
trötta och får koncentrationssvårigheter. Den här bergochdalbanan som kroppen
tvingas genomlida är jobbig och hos små barn tolkas det ofta som ’trots’. För
barn, som rör sig och gör av med så mycket energi, är det extra viktigt att ha
ett jämt blodsocker. Chansen att ha en glad och pigg unge ökar rejält!
Det finns forskare i USA som menar
att socker är lika mycket en drog som heroin. Jag vill inte gå så långt idag. Men
socker ger samma stimuli i hjärnan som droger och har samma ’avtrubbande
effekt’, dvs ju mer du äter desto mer behöver du för att tillfredsställa sitt
sockersug nästa gång. Och ännu mer nästa gång osv. Detta kan liknas vid ett
drogberoendes begär efter sitt fix, sin drog. Ger man små barn socker
regelbundet så skapar man tidigt i livet ett beroende.
En del påstår att det här med mat
och socker ’fixeringen’ skapar ätstörningar istället för att förebygga dem. Det
är vårt ansvar som föräldrar att se till att det inte blir så. Relationen till
mat och socker bör vara avslappnad och inte förbjudande, utan informativ och uppmuntra
barnen att själva ta beslut. Det börjar hos oss, hemma vid frukostbordet. Vår
uppgift är ge dem en naturlig relation till mat.
Så här enkelt är det; Mycket socker är farligt. Lite socker är bara lite farligt. Det finns inget nyttigt i socker, ingenting som vår kropp behöver. Därför är det viktigt att vi ger våra barn kunskap och goda vanor tidigt.
Så vad föreslår jag? Först och
främst hoppas jag att alla mammor och pappor som sitter här slänger sitt ev.
dåliga samvete i papperskorgen där borta. Det gör inget att ungarna åt gamla
kanelbullar till frukost igår. Idag är en ny dag, det går alltid att äta
bättre. I början kan det vara svårt att bryta vanan med socker och barn som
ätit socker kan uppvisa ’avvänjningssymptom’ i form av huvudvärk och trötthet,
men det går över. Och snart mår de bättre än någonsin!
Jag är förälder, precis som ni. Jag
vet att det är svårt ibland. Men vad gör man inte för sina barn? Man vill ju ge
dem de bästa förutsättningar man kan! Därför är det så viktigt som pappa och
mamma att vara påläst och kunnig, så att man vet vad för val man gör för sina
barn. Jag har valt att göra mina barns framtid lite mindre söt. Vad väljer du?"
(Fast i sanningens namn har Helge fått smaka socker kanske 1 gång för 2 veckor sen och det kommer dröja ett bra tag innan nästa gång. Ja. Vi är försiktiga med socker.)
(Fast i sanningens namn har Helge fått smaka socker kanske 1 gång för 2 veckor sen och det kommer dröja ett bra tag innan nästa gång. Ja. Vi är försiktiga med socker.)
2 kommentarer:
Jag tycker så här: Allt med måtta. Men jag tycker det finns så mycket värre saker än att barn får äta lite lördagsgodis om man säger så :). Detta sockerhat som väller ut i samhället nu kan jag inte riktigt ta till mig fullt ut. Ha det!
Hej Kicki. Jag lever efter samma devis, allt med måtta, men efter att ha läst på till detta tal måste jag erkänna att jag blev lite sockerrabiat. Ibland mår man bättre av att inte veta allt :)
Men jag ska inte säga att jag hatar socker, för det gör jag inte. Socker är en guldkant i livet. Problemet är ju, tycker säkert du men, att en del får i sig alldeles för mycket i allt för unga år...
Skicka en kommentar