Vi är alla utbytbara

Nu börjar det verkligen kännas. Att jag ska bytas ut. Även om jag egentligen vill det, då är det jobbigt. Känns sorgligt och konstigt att jag snart inte ska nånting med alla de här fantastiska människorna att göra. Att inte jobba här mer. Att inte vara en del av det här gänget. Inga mer sommarfester, julmiddagar, fredagsöl och torsdagsluncher. Och som grädde på moset missar jag en tjejhelg i skärgården ikväll. De åker allihopa idag klockan 14.30 och missar min sista fredagsöl. Som nu antagligen inte blir nåt alls. Det var ju såklart meningen att jag skulle följa med, men min kära far hade köpt biljetter till Dolly Parton och meddelade detta bara för nån knapp månad sen. Då var det försent att ändra helgen. Och pga diverse familjekomplikationer så kunde jag inte tacka nej och följa med på tjejhelg istället. Inte för att jag har något emot att de Dolly, jag gillar henne skarpt, men det är plågsamt att höra tjejerna planera och fixa och dona inför helgen och känna sig så otroligt utanför. Jag vill ju följa med... Det blir lixom inga fler chanser för mig. Mina dagar på jobbet är ju snart slut...

Klänning: Åhlens
Armband: Gamla saker från HM
Halsband: 2a hand
Skor: Converse
Kofta: Lindex