När vi bara hade E körde vi varannan morgon så snart vi kunde. Med två barn fick det vänta. Men nu, äntligen, funkar det. Ja, sen ett tag tillbaka faktiskt, men jag har ju haft bloggpaus och så, så det är mycket jag glömt bort att berätta. Som att Helge fick sin första tand ganska tidigt och nu har två där nere och en på väg där uppe.
Men iaf, det här med sovmorgon. Vilken grej. Nu har jag ju dessutom börjat bli lite social och gått på fest och därmed är i extra stort behov av sovmorgon (fast jag dricker inte så mycket, men det räcker med att komma hem kl 02 för att känna sig ruggigt sleten nästa dag). Och J, som knapp sett sen sovmorgon sen förra sommaren (då jag blev gravid och mådde så in i helvete dåligt) är oxå i stort behov av en återkommande sådan.
Så nu är det varannan helgmorgon. Helge har börjat sova sig igenom nätterna (Hurra! Fast det var inte så jättejobbigt innan ändå, han vaknade kanske 1 gång och fick komma till vår säng, drack mjölk och somnade om.) och vill därför gå upp kl 06 och E vaknar nångång mellan 06-07. Idag låter jag E kolla på tecknat av skäl som jag inte kan avslöja (mer om det senare idag!) och H leker i sin gåstol medan jag äter knäckemacka och dricker chaite (får inte dricka kaffe på ett tag för magen, snyft) och skriver detta. Och J, han ligger i sängen och tar sig en välförtjänt sovmorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar