Det är ironiskt det här. Så mycket tid och energi jag lägger ner på att ge mina barn självkänsla att tycka att de duger som de är och inte bedömma sig själva efter vad de presterar.
Och så är det just det som är mitt problem. Jag tycker inte att jag duger som jag är, utan bedömer mig själv efter mina prestationer. Och det funkar jag ju inte. Det VET jag ju.
3 kommentarer:
Ja men det är väl just därför du anstränger dig för att göra ditt bästa för att ge dina barn det som du själv känner att du saknar?
just visst är det så, det är bara så extra tydligt för mig just nu.
det är så lätt för hjärnan att förstå, hjärtat behöver alltid längre tid verkar det som.
kanske prata med en beteendevetare?
för jag har ju samma problem, så kan dessvärre inte komma med bra tips på omvändning.
Skicka en kommentar