Jag har glömt att berätta en sorglig sak. Det är egentligen för sent för att ligga och blogga men jag ska fatta mig kort.
Ingen evakueringslägenhet tillåter husdjur. Som TUR är hittade vi en tjej genom min pappa fru som mer än gärna tar hand om katterna! Hon har alltid velat ha katt men hennes pappa är allergisk. Innan hon köper en egen ville hon testa ha katt. (Fatta turen vi har!!) Så imorgon ska jag och min pappa köra över Sigge och Orvar och alla deras grejer.
Men det är samtidigt så himla sorgligt. För även om de är den största orsaken till att vårt hem är så skitigt, även fast se river på soffan och deras bajs är skitäkligt att skopa ur lådan varje dag, så ÄLSKAR jag -vi- dem! Och jag kommer att sakna dem...
Men jag vet att de kommer ha det bra. Det känns tryggt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar