Elsie är så go. Och säger ofta att hon älskar mig. Bara så där. Jag dör lite av lycka varje gång. Jag har aldrig förväntat mig hennes kärlek, tar den aldrig förgiven. Inte ens när hon var spädbarn och alla sa "... Men det för att hon älskar dig..!". Jag köpte inte det. Hon behövde mig, hon var trygg hos mig, men älskar, det var för stort. Men nu. När min stora lilla 3 åring säger "mamma jag älskar dig" på tusen olika sätt minst en gång om dagen. Då känns det äkta. Igår sa hon det genom att "prata utan ord", dvs göra orden med munnen men utan ljud. Sen säger hon; @vet du vad jag sa mamma?" Sen gjorde hon samma sak med "du är min bästa kompis" då började jag nästan gråta. Kramade om henne och sa att hon oxå var min bästa kompis och att jag älskar henne. Såna här fina stunder vill jag minnas pp min dödsbädd när jag är dryga 90 år och har levt mitt härligt långa lyckliga liv helt klart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar