Lite stolt är jag allt över min snöherre som sitter på en sten och fiskar. Med ögonbryn och mustasch och spö.
Och sjukt kul var det. Nu har vi lämnat min snöherre i Ludvika hos Johans föräldrar och fart tillbaka till Stockholm. Borta bra men hemma bäst sägs det, och så är det juh.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar