Helge går ff inte, utan studsar vidare på rumpen. Nu kan han dessutom krypa. Han kan stå, utan stöd men är en liten fegis och står still än så länge. Gulliga fegisen.
Han kan säga mera, mamma, boll och lite annat smått. Pappa heter mamma oxå. Han ropar ofta på oss. Kanske ropar han inte men tonfallet låter som rop.
Han kan göra zzrrbuts på våra magar, skitroligt.
Han skrattar fö för det mesta. När han inte är arg eller ledsen. Finns inte så många mellanlägen på vår lilla gullonge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar