tisdag 10 augusti 2010

Tiden som går

Just lever jag i ett vakuum. I väntan på så mycket. Lägenheten ska bli färdigrenoverad, så vi lever hela familjen i väskor och påsar som vi fraktar fram och tillbaka in i olika hyrbilar. Kör halva Sverige runt för att bo i sommarstugor, gästhus, sommartomma villor, föräldrahem mm. Sen början av maj kan man säga att vi flyttat runt. Jag är redigt less på det och har inte njutit av sommaren så som jag hoppades och var värd att göra. På detta har mina roliga höstplaner gått i stöpet och nu handlar det återigen om överlevnad och jag tvingas söka hemska ekonomiassistentjobb som gör mig deprimerad. Ugglalala som jag längtar så efter att få hugga tag i på riktigt verkar bli en hobbysyssla och det gör mig så ont. Jag måste hitta en lösning, men vet inte hur.
Snart ska jag söka till Berghs copyutbildning och jag hoppas verkligen att jag kommer in. Jag kan inte med att vara 32 år och inte ha ett jobb som jag kan stå för, tycka om.
Sen finns det så mycket att glädjas åt att jag borde skämmas som klagar. Det är kanske det värsta.



3 kommentarer:

Estella sa...

Jag förstår dig så väl, så väl. Men satsa på utbildning, gör det! Det är en fantastisk möjlighet att kunna utbilda sig och omskola sig helt gratis, och det går så fort med lite perspektiv. Hoppas att du kommer in på utbildningen! Kram

Lena sa...

Forstår at du er frustrert, men det ordner seg nok. Lykke til!

kajsa sa...

Kära Sophie, jag förstår verkligen hur du känner. Inte det här med att leva i resväska och flytta runt ofrivilligt men det andra. Just nu känns mitt liv som en bubbla av kaos, sorg, jobbigheter, stress, panikångest och frustration. Kan inte sätta fingret på vart det börjar och vart det startar. Vi kanske borde sitta ned en kväll och prata om livet och allt som hör därtill. Jag tycker ju så himla mycket om dig och blir så ledsen när du inte är glad. Fan, kvinnor som du (och jag kanske) borde få lyckas! På alla plan.
Men tills dess vi gör det, tar världen med storm, så hoppas jag att det reder sig. Du har din guldklimp till Elsie och din Johan och hur klyschigt det än låter så kan man starta om och börja nytt precis lika bra på 32 som 22. Massa krmar