Jag har haft ett par fina månader. Jag har börjat må bättre, få ordning på lite inre kaos och tagit tag i saker som legat och grumlat i mitt inre i många, många år. Jag har helt enkelt haft en liten semester från allt jobbigt som pågått inom mig sen barnsben.
Den 20 november fick vi en vattenläcka ner från en granne. Jag tog det hela väldigt bra, fick tom beröm för mitt lugna sett att ta det jobbiga. (För den som inte vet så har vi i två omgångar tvingats lämna vår lägenhet sen vi flyttade hit för knappt 2 1/2 år sen, i sammanlagt ett drygt halvårs tid) Men torsdags förmiddag, efter att jag legat med svåra magsmärtor, spytt och sprungit på toaletten sen 04 på morgonen kommer besiktningsmannen och mäter fuktskadorna och meddelar det absolut värsta beskedet han kunnat ge. Badrum (helt nytt sen i slutet av september), båda hallarna samt garderoberna i hallrummet (vi har en hall gång och ett hallrum) måste helt rivas ut och torkas. Nånstans i dimman hörde jag hans ledsna ton när han nämnde evakueringslägenhet. Jag var så sjuk att jag nästan inte kunde ta in informationen. Senare på kvällen smsade jag med en vän som nyligen var tvungen att lämna sitt hem pga brandskada för att fråga lite hur de gjort rent praktiskt. Det var förens då det slog mig. Smärtan. Ångesten.Vad det är som egentligen kommer att hända.
Ännu en gång tvingas vi ut ur vårt hem. Denna gång på obestämd tid. Och vi kommer förmodligen inte kunna ta med oss våra katter. Vem ska ta hand om dem? Det här är resten av min föräldraledighet med H. Det är våren då jag ska söka in till Berghs. Jag kämpar med att hålla huvudet ovanför vattenytan som det är. Och så kommer detta.
Jag orkar inte det här. (Och varför är det ingen som förstår hur jobbigt det här är???) Nej. Jag pallar det inte. Jag vill att det ska försvinna. Jag förtjänar inte det här. Jag behöver lite lugn och ro. Men nej. Ännu ett helvete ska jag tvingas gå igenom. Jag kan inte. Det går inte. Jag orkar inte.
5 kommentarer:
Fattar! FYFAN vilket piss alltså.
Men kan ni få en andrahandslägenhet och försäkringsbolag betalar? Och kattpensionat eller ta med dem?
Hoppas det löser sig till det bästa som går i den skit som är :(
KRAM
Min bästa vän råkade ut för samma sak - två evakueringar inom loppet av ett par år. Första gången pga vattenskada då deras andra barn var typ tre veckor. Då fick de hjälp av försäkringsbolaget att hitta en lägenhet - har du kollat med ditt?
Den andra gången när det var planerat stambyte hittade de något själva vill jag minnas, men då kan man ju planera bättre.
Det låter hemskt jobbigt och jag förstår att du inte orkar! Att tvingas ut från sitt hem en gång är ju jobbigt men när det blir flera gånger förstår jag att du/ni misströstar!!! Håller tummarna för att det löser sig med annat boende, jag tycker också att försäkringsbolaget borde kunna bistå!
Usch, jag förstår verkligen att det känns hemskt! Trots att det är jättejobbigt att ni behöver flytta igen vet jag att det kommer att ordna sig med evakueringslägenhet. Kram!
tack för pepp och support. lägenhet till oss kanske fixar sig. Katterna är ett annat problem.
Skicka en kommentar