Vilken märkliga skugga. Som en stor klump. Den ser inte ut som jag. Det kanske inte är jag. Vaknade med rödvinshuvudvärk efter en ytterst trevlig afton med Anna på söder. Lyckades komma till jobbet och haft en helt ok dag. Huvudvärken är borta. Magen är mätt. Ja, det ser ut att vara en av de här dagarna i livet som bara seglar förbi. Tack för dem. Jag behöver dem.
Livet knatar vidare. Fortsätter. Fast ibland känns det inte så. Mina tankar är hos Clara idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar