Härom dagen kom en granne, en äldre man (med stor kagge), fram till mig och barnen när de lekte i närheten av vårt hus. Jag hade på mig en klänning jag älskar och kände mig fin. Så säger han:
-Jaha, å va blir det här då?
Och tittar på min mage som buktar ut under bysten på klänningen.
-Vad menar du? sa jag, mycket medveten om att vad han syftade på
Han insåg väl då att jag inte var gravid. I vanliga fall hade jag sagt;
-Åh, nej jag är inte gravid och skrattat bort det, kanske tom skojat om att jag ätit för mycket glass.
Men inte nu längre.
Jag är så jävla trött på att ursäkta min kropp. Jag har fött två barn och har inga magmuskler - så är det! Jag måste inte vara smal och vältränad för att få visa min kropp. Om jag vill ha en klänning som markerar min mage så ska jag få ha det, utan att få kommentarer om min kropp. MIN kropp. Ja, jag vet, han undrade ju bara om jag var gravid. Men, nej, jag har bett om ursäkt för min kropp i alldeles för många år. Så här sa jag:
-Neeej. Jag är inte gravid. Och jag avråder dig att fråga en kvinna det. Även om du inte menar något illa, så kan man ta väldigt illa upp.
Jag log hela tiden. Han började ursäkta sig fumlande med hur alla skaffar så många barn nuförtiden och bla bla. Jag sa bara att det var ok och jag förlåter honom. Inget mer.
INGA MER URSÄKTER.
Skulle jag gå fram till honom säga; Jag ser att du har levt livets goda dagar och ätit gott!
Nej. Hans kropp är hans kropp. Och min kropp är min kropp. Låt mig se gravid ut om jag vill. Min kropp är inte till för andra. Så oavsett om jag ser ut som jag ska föda vilken sekund som helst, så anser jag att INGEN har rätt att kommentera min kropp, utgå från att den är gravid eller något annat som helst.
 |
| Så här såg jag ut den dagen. |
Varför blir jag så arg av detta?
Jo, för att jag jobbar mycket hårt med mig själv för att inte föra över mina egna kroppsnojor på mina barn, speciellt min dotter. Jag vill att hon ska känna att henne kropp alltid är... bara är! Och är HENNES. Hela vårt samhälle skriker att kvinnan kropp tillhör alla, och jag försöker bara ge mina barn en ärlig chans att älska sig utan att jämföra sig med de vidriga idela som samhället förmedlar.
Därför är jag arg.
4 kommentarer:
Åh, detta gör mej så förbannad! Har också fått frågan, inte en utan typ 10 ggr. Håller in magen i nya sammanhang för att jag ska slippa förnedras. Bara det är ju så jäkla sjukt. Min mage putar ut lite plus att jag är rätt svankig och relativt nätt om axlarna. Så får man alltså inte se ut som kvinna för då måste man vara på smällen.
Och detta att okända människor frågar. Vad får de ut av att veta om du el jag är gravida? Planerar de att kidnappa ungen sen eller om så är fallet? Kan liksom inte komma på någon annan anledning till att det skulle vara intressant. Det finns ju tusen andra saker man kan småprata om i fall det är det man är sugen på!
Väldigt bra svarat av dej! Ska minsann sno det svaret till nästa gång:-) För jag VET att det kommer en nästa...tyvärr. Jag och min mage får aldrig va ifred :(
Fy fan! Jag instämmer med CharlottaSofia här ovan. Skitjobbigt att behöva "oroa" sig för att någon ska tro att man är gravid.
Mitt värsta är nog ändå när jag mötte en f.d. granne, även han en äldre man med riktig kulmage, när jag bar mitt andra barn i bärsjal. Jag hade fött honom 5 veckor tidigare och gubbjäveln ba: "Ja, jag ser att du har lite kvar där runt magen". Jag blev tyvärr så chockad att jag bara svarade: "Ja, det har ju bara gått 5 veckor sen förlossningen" när jag istället borde typ skrikit: "Vem fan ger dig rätten att kommentera min kropp? Jag kommenterar inte din ölsvullna buk, eller hur?"
Heja dig, heja oss! Vi får se ut som vi gör och vi duger fint ändå!
Väl rutet! Jag älskar massa människor, ingen av dem för hur de ser ut. Ändå funderar jag mycket på hur MIN kropp ser ut. Tänk när det kommer en dag när kroppar bara är. Jobbar för oss, men helt orelevanta till utseendet!
Precis det hände mig härom dagen, en kvinnlig granne frågade om vi skulle få en till. Jag gjorde som du inte gjorde, det vill säga skrattade bort det fast jag borde gjort annat.
Och precis när jag fött var det en okänd som sa "Är du säker på att ni inte ska få en till?" trots att jag precis berättat att jag just fått barn. Också denna gång av en tjej, som jag var på fotbehandling hos och inte alls kände.
Jag skulle aldrig få för mig att fråga någon en sådan sak, speciellt inte någon som jag inte känner!
Skicka en kommentar