Jobbet

När man (nästan) inte vill gå hem från jobbet, då vet man att man är på rätt spår..!







Hej då fina ateljén, vi ses på tisdag.

Ja å

Secondhandklänningen idag. Den sitter som en smäck.

Barbro på BVC

Det här är Barbro. Hon knäcker extra som sällskapsdam på ett BVC på Södermalm. Hennes bästis heter Anna och Det är på hennes skrivbord Barbro bor. Hon träffar bebisar och pappor och mammor och har skoj dagarna i ända.



Se så nöjd hon är!

Gör en liten dans

Dagens outfit;






Dagens mage;





Jag har snurrat in mig i veckorna men nu ska jag vara 23+4... dvs i vecka 24.

vink vink

Sture och Silje har flyttat hemmifrån. Jag tror att de ska bli presenter/julklappar till ett par glada barn. Här sitter de hemma hos köparen Helena och softar i väntan på sina permanenta hem!


Ugglalala finns på facebook nu oxå. Späjsat värre. Gilla't!

Ett försök till att roa er i 30 dagar

Joanna gör det. Och är i gott sällskap av andra trevliga bloggar. Jag tänkte att det lät väldans roligt och ska försöka hinna med. Att ge er 30 små bitar av mig under 30 dagar.

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Min favoritfödelsedag
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Mina föräldrar
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick


Jag vet dock inte när första inlägget kommer...

Uppdatering 15/1 2011:
Sen jag publiserade listan första gången har jag ändrat ett par ämnen och bytt plats på ännu fler. Så denna lista är lite missvisande.

Tre dagar

Lördag förmiddag var jag och Elsie i lekparken. En pojke kom och satte sig på kanten och Elsie, som älskar andra barn, blev glad och gick för att sätta sig brevid. Men hela processen att klättra upp på kanten och sen sätta sig igen blir så omständig med alla vinterkläder att när hon äntligen satts sig hade han suttit klart och gick därifrån. Tråkunge tänkte mamma och tittade ömt på sin lilla tjej som satt ensam kvar på kanten.


På söndagen åkte vi snurran. Den är så kul att man kiknar.


Sen blev det måndag och jag åkte till nacka och jobbade. Och glodde på mig själv i speglen lite eftersom jag är så förtjust i min nya frisyr.

Fredagsränder

Så här såg jag ut i fredags. Innan jag klippte mig. Det är därför jag håller i mitt hår. Det var fasligt fult just timmarna innan. Som etts lags straff för att jag skulle klippa mig. Konstigt hår.

Hair today, gone tomorrow

Gammal färg...




Ny färg.




Ny frisyr!

Konst ig a bild er

Mår lite bättre idag. Eller jag måste må bättre för snälla Eva ställer upp och fotar Ugglalalas igen! Nästan 30 stycken ska vi försöka hinna med idag! Aaaaaaah!

En ursäkt och en insikt

För ett tag sen skrev jag om hur jag tog ett medvetet beslut om att sluta läsa bloggar som gjorde mig avundsjuk, däribland Underbaraclara och Cecilia Blankens. Det var i början av september och det faktiskt fungerat. Jag läser inte många bloggar alls idag, men det beror inte på att jag inte 'får' utan att mitt behov har minskat. Jag ägnar all min tid åt Ugglalala och hemmalivet. Och jag mår mycket bättre. Det är inte helt borta, avundsjukan, men jag jobbar på det. Varje dag. Och försöker att verkligen SE det jag har.

.

En sak slog mig för ett tag sen. Det började med att en bekant sa att jag var så modig som bara körde min grej och satsade på Ugglalala. Sen sa min äldsta bästa kompis att hon alltid sett upp till den egenskapen hos mig, att jag alltid vågade göra det jag ville, utan att veta att det skulle lyckas. En oerhörd komplimang som gladde mig väldigt. Så började vi prata om kompisar och relationer. Och jag börjde tänka på vilka det är som stöttar mig och peppar mig i mitt Ugglalalaprojekt. Det är långt i från alla. Och en del förvånar mig med sin absoluta tystnad kring mitt nya jobb. Inga frågor, inget pepp. Jag frågar saker om vänners nya jobb. Inte kanske alltid i fyra timmar, men jag frågar. Jag har suttit mig igenom en hel middag och ingen har frågat en enda gång hur det går med mitt företag, (däremot undrar de hur de är att bara jobba 2 dagar veckan, vilket fullständigt får mig att gå upp i limmningen eftersom jag fan jobbar 7 dagar i veckan med Ugglalala plus 2 dar på läkarmottagningen) En del av mina vänner har inte ens sagt något efter att de fått ett mail om ny webbsida. Eller orkar ge en 'tummen' upp när jag lagt ut något om Ugglalala på facebook. Först tänkte jag; Varför bryr de sig inte? Varför tar de inte mig på allvar? Sen kom det till mig häromdagen. Det som känns så konstigt att tänka; Är de avundsjuka? Är DE avundsjuka? Och när jag tänkte på det kändes det hemskt. Unnar de mig inte detta? Tycker de inte att jag förtjänar att må bra?

.

Då slog det mig. Att jag gjort samma sak. Mot tjejer jag egentligen gillar. Tycker är coola och bra på många sätt. Inte för att jag förväntar mig att alla jag varit avundsjuka på läser detta, utom fina Clara som jag tror tittar in ibland, men jag vill härmed be om ursäkt till er. Till alla jag en gång (och kanske ibland fortfarande) varit avundsjuk på, Förlåt. Jag unnar er allt. Jag tycker att ni förtjänar allt de bra ni får och tar för er!

.

Framför allt vill jag be om ursäkt och förlåta mig själv. Det är ok att vara liten och rädd och lite avundsjuk och lite bitter och lite arg. Men tagga ner för tusan. Du har det för jävla bra och behöver inte vara som andra. Du duger gott som du är och gör din grej. Så länge du är snäll, för det mesta.

.

Oh no!

Jag upptäckte just att en känd person har döpt sitt barn till ett av mina favvonamn på listan över möjliga namn till dutten.

Och jag är en fånig tratt och vill helst vara ensam om vårt barns namn. Gud så larvigt tänker du, men så är det.

Och. Nej. Jag kommer inte berätta vem det var eller vilket/vilka namn vi har på vår lista.

Det får ni veta i mars när dutten kommer ut och får ett utav dem.

Min dag

Jag började med massor av te och halstabletter, nässpray och Alvedon.



Fortsatte med blåbärssoppa, mera halstabletter, nässpray och chic.


Några avsnitt av satc och lite skräp tv är jag nu redo för sängen. Efter att ha legat i soffan hela dagen. Exakt hela dagen.

Frisk klänning, sjuk bärare

Har äntligen färgat håret. Är mkt nöjd!

Har på mig en underbar klänning idag, men jag känner mig riktigt urshlig. Vaknade med täppt näsa och halsont. Nu är jag tjock i huvudet. Inga bra saker när man ska på kalas. Jag får gå dit och lämna presenterna och gå hem och lägga mig. (uppdatering: stannade på kalaset från 16.30-20, drack zingo och skrattade så in i helvete mycket med ursköna människor. På tunnelbanan hem mådde jag skit och väl hemma känner jag mig tyvärr assjuk... Men kul var det.)

Bara en vanlig dag i mitt glamourösa liv.

Hej Calle

Var och hälsade på min morbror Calle som togs ifrån oss för drygt 1 1/5 år sen. Jag var gravid med Elsie, som han aldrig fick träffa. Nu är jag gravid igen och har fått beräknat förlossningsdatum dagen innan hans 2åriga dödsdag. Det känns lite konstigt. Inget av mina barn får nånsin lära känna honom.

Älskar att slå in paket

De här två fina paketen ska min vän få ikväll på hans födelsedagskalas. Det är så roligt att slå in paket. Framförallt f-dagspaket, när man inte behöver ta hänsyn till att skapa julfeeling.



Papper och snören från lagerhaus.

Monki-rea fynd

100 spänn fick jag betala för den här randiga klänningen som jag tittat på sen den kom ut i butik (i våras?). Nu är den min!

Idag har Dutten sparkat mycket och det uppskattas. Efter att ha läst om stackars Lily Allen som förlorat sin bebis i 6:e månaden är jag lite skakad och nedstämd. Ikväll fick det botas med lite glass och chokladsås. Trots läkarens råd att undvika socker. Inga rätt där.

För sent för fint

Mörkt rum, skrynklig klänning men här är den; dagens outfit.





Jag börjar bli redigt långhårig. Kul. Ska färga mörkare snart. Längtar.

Tomma killar och tjejer

Dessa finingar är de som får lida av felleveransen av vadd.
Tomma och slappa ligger de och väntar på att deras liv ska börja...

Från vänster; Charly, Audrey, Winston, Daisy...


och

Jackson, Douglas och Polly...


Fler kompisar finns på ugglalala.se

Känner mig lite tom...

foto: eva beronius

För ett tag sen hittade jag den perfekta stoppningen till min Ugglalalas, en superskön vadd som jag hittade i en tygaffär. Eftersom jag använder ganska mycket av detta så ringde jag dem som levererat till tygaffären för att köpa direkt av dem. Jag fick prata med en kille som verkade förstå vilken vadd jag menade då jag uppgav det artikelnummer som fanns på påsen och efter en massa samtal fram och tillbaka beställde jag igår 10 kg. Idag kom det, först blev jag jätteglad, men så fort jag tittade på påsen blev jag nervös. Det såg inte helt rätt ut... Och nej, det var inte rätt vadd!!! BUUUHUUU!

Förkrossad ringde jag till leverantören och som tur var verkar det som de kan returnera de 10 kr jag fått och skicka mig den rätta. Men först måste vi se till att vi pratar om samma vadd. Så imorgon ska jag ringa och prata med en annan mer vadd-insatt kille och förhoppningsvis löser vi mysteriet.

Men åh. Så trist. Jag såg fram emot att få 10 kg underbar perfekt vadd. En konstigt grej att se fram emot men så är det.

Kiddo, I löv you.

895 anledningar att le

Om jag hade 895 st läsare skulle alla kunna skänka mig 1 krona och jag skulle ha råd med dessa underbara Wera skor från åhlens (i stl 38 för den som vill gå och köpa dem åt mig).

Idag skulle bli en bra idag.

Jag hade bestämt att idag skulle bli en bra dag. Jag vet inte.

Min bror har belyst för mig att folk kanske inte bryr sig om personlighetslapparna så mycket som jag gör. Att jag kanske inte ska lägga så mycket tid på att fixa dem.

Detta är hela min ide. Att alla Ugglalalas har en egen personlighet och är helt unika. Det är hela kärnan med Ugglalala.

Jag hoppas han har fel, men befarar att han har rätt.

Tudeluu

Hur mår du?

Suddigt vs skarpt

Idag hade det räckt med en suddig bild, så kände jag mig. Men då ser man ju inget. Så det blev en lagom pretentiös sidobild oxå.

Magen ser dessutom enorm ut. Så där stor tror jag inte att jag är egentligen.

Skriva för att skriva

Det kanske inte är så att ni läser denna blogg för den vassa pennan. Det förstår jag. Jag har inte gjort detta till en plats för ordet. Ibland tycker jag det är synd.

Jag saknar att skriva. Bara för skrivandets skull. Nu skriver jag Ugglalalatexter och dyl, men inte mycket annat (inte ens dagbok tyvärr).

Jag har tre rubriker som ligger och trycker som jag tycker väldigt mycket om. Men eftersom jag prioriterar symaskinen just nu, så kanske du är mer sugen? Om du är det, hugg in, och snälla; länk i kommentarsfältet sen så jag får läsa!

-Jag fick ett brev som jag inte kunde läsa.

-Jag minns inte hans namn.

-Jag ett svar, men det är fel.

Helgen

Fredag


Mysa i soffan med tidningar och tv.

Lördag


Äta lite på miniugglalala.

Söndag


Åka buss med fina mössan.

Slut.

4 poseringar

Idag har jag en underbar klänning som jag haft ett tag, men aldrig egentligen använt. Och jag inser nu varför. Den är perfekt att vara gravid i. Och det är jag ju inte jämt.

Gravid föresten. Hade glömt bort att det betydde konstant trötthet. Jag behöver massage och sömn. I löjligt stora mängder. Det senare tar jag så mycket jag kan utav, det första är för dyrt och därför väntar jag in presenter från nära och kära. HINT-HINT!!!!!!!!

Snö!

Fram med dunjackan, som nätt och jämt gick att stänga. Kommer nog tvingas att köpa en större dunjacka senare i vinter. Urk. Hatar att köpa vinterjacka. Köper jämt fel och för tunna. Som den som jag har ett par bilder ner (Du som undrade om den var varm, TYVÄRR inte. Kan inte rekommendera den som vinterjacka, om du inte har något riktigt varmt under som en fleecejacka el dyl).

Bil(d)bevis

Här sitter Elsie och leker med några av hennes bilar.



Lite senare lekte hon med sin dockvagn. Skönt med blandning.

Ingen fuldans

Elsie gillar att dansa. Hon har dansat så länge hon har kunnat röra kroppen medvetet. När hon vara bara några månader och jag gick in i en affär med musik så började hon gunga där hon halvsatt i liggvagnen. Sen kom en lång period av 'sittdans' (det där man gör på klubbar/barer när man är lite osugen på att dansa men ändå vill dansa på nåt sätt). Så fort hon kunde stå mot något började hon vagga och gunga på knäna. När hon började gå började hon dansa. I takt! Så fort musik eller något som liknade musik (dammsugar, mixerstav, hårtork) så började hon svänga loss. I början utgick jag mer eller mindre från att alla barn gör så.

Igår var Johan och Elsie på sångstund. Eller som Johan sa; det var mer en dansstund. Elsie ville inte sitta snällt i knät på pappa som de andra barnen utan rusade fram till Eva, som var sångledaren, och ställde sig en halv meter framför henne och började dansa. Efter ett tag kom de andra barnen också fram, men Johan berättade att Elsie var den enda som dansade hela tiden. De andra sprang iväg och lekte med annat eller stod bara och tittade på Eva. När varje låt tog slut applåderade Elsie (det tror jag kan vara mitt 'fel'...). Och när imse vimse kom blev Elsie så lycklig att Johan trodde hon skulle ramla omkull.

Jag vet att alla mammor och pappor tycker att deras barn är det finaste, bästa och mest fantastiska som finns. Så en del tycker nog att jag är lite fånig som berättar det här. Men jag har insett att alla barn inte är som Elsie och dansar så fort de hör musik. Det här är helt enkelt en del av hennes personlighet. Just nu. Det kan ju ändras.


ps. Hon gillar att sparka boll och leka med bilar oxå. Mamma pustar ut... för dans anses vara en ganska 'tjejig' grej (jävligt fel men ändå)... Jobbar hårt på att 'könneutralisera'...

ps. jag kan inte dansa så fint som du

Det är kallt nu. Och igår.

Och så en mössa på det.

Urk.

Det finns bra dagar och dåliga dagar.
Idag är en dålig dag. En riktig jävla pissdag kan man nästan säga.

Jag vaknade kl 01 pga en graviditetsåkomma som är lite för intim för att nämna och kunde inte somna om på en halvtimme. Elsie vaknade kl 03 och efter det var jag vaken en halvtimme till. Sen somnade jag och väcktes kl 0445 av Elsie. Johan sprang upp och försökte få henne att somna om. Det lyckades inte. Klockan 0520 gick jag in för att ta upp henne och hittade då henne i en blodpöl. Hon hade blött näsblod nån gång under natten och hade nu massor av intorkat blod under näsan. Det gick inte att torka bort så hon fick ett litet morgonbad istället.

Nu tänker jag inte berätta om resten av morgonen för då börjar jag grina, eftersom jag börjar böla för minsta lilla motgång just nu. Den lilla blodhistorien var väl inte så farlig. Men lägg till kattkräks, nerbajsad och snorig bebis, ledsen mamma, sur och trött pappa och en försenad taxichaffis och att jag var tvungen att släpa på tunga saker men konstant rädsla för missfall så kanske ni få en smak för hur kul dagen varit so far. Och klockan är inte ens 09.

En lycklig kille

Sigge och Orvar fick en ny kattlåda av den gamla vanliga sorten (som vi hade fram till i våras då vi gick över till det mer miljövänliga och fräshare pellets), ute på balkongen (för att slippa den värsta sandattaken här hemma). Och plötsligt är Sigge som en ny katt. Glad, nöjd, social och busig. Så som han varit fram till för några veckor sen när han bajsade och kissade utanför lådan första gången. Känns bra. Jag tror inte han kommer gå på toa nån annanstans är på lådan nu. Hoppas jag har rätt.



Se vilken lycklig mysgubbe.