lördag 6 oktober 2007

Jag ska inte tycka synd om mig själv

Efter Svenskt Tenn historien hade jag hoppats att det skulle dröja tills jag blev personligt attackerad av någon utan egentliga skäl igen. Så blev det inte.
Alla på jobbet tror nu att jag är jobbigt bitch som bara klagar hela tiden. Det får inte Du tro. Så är det inte egentligen.
Under en veckas tid var städningen på vårt jobb katatrofdålig och trots att jag sa till, så blev det inte bättre. Tillslut kom en från städfirman till jobbet och kollade och såg med sina egna ögon att det verkligen låg dammtussar överallt och var allmänt skitigt. Samma kväll ringer städerskan syster (städerskan själv pratar väldigt dålig svenska) och är skitsur på mig för att jag klagat på städningen och säger att hennes syster visst städar jättebra, att hon är med henne ofta och ser att hon visst städar jättebra. Jag försökte förklara att så verkligen inte var fallet och att det inte är något jag hittar på. Systern påstår i princip att jag ljuger och jag får förklara att det inte är något personligt mot hennes syster. Det tror hon knappast på. (Saken är ju den att om det ser skitigt ut på jobbet och jag inte gör någonting åt det så får ju jag skit för det, det är lixom mitt ansvar att företaget vi anlitat sköter sitt jobb) Till slut inser jag att samtalet inte kommer att gå någonstans och hänvisar till hennes chef och efter mycket om och men lägger kvinnan till slut på. (Jag vill tillägga att jag varken var otrevlig, ljög eller på något annat sätt gjorde något fel.) Först blev jag ledsen och sen arg. Jag är så trött på att bli utskälld för att jag gör något som jag har rätt till. Först Svenskt Tenn tanten och nu det här.
Jag vet. I-lands problem, larv, man ska inte ta åt sig, släpp det. Lätt för andra att säga. Men jag har kämpat sen jag var tonåring, vart mobbad i skolan och inte hade några kompisar alls, med att få folk att tycka om mig. Ibland har jag mesat mig och inte stått för vad jag tycker i rädsla för att inte bli omtyckt. Jag har snackat skit om folk trots att jag inte menar vad jag säger, bara för att verka cool och ball. Jag har varit liten, ynklig och feg.
Så blev jag vuxen, insåg att ingen nånsin kommer att stå upp för mig om jag inte gör det. Så jag började stå upp. Tuffa till mig. Sakta med säkert har jag blivit modigare, lite tuffare. Vågar säga ifrån. Men samtidigt så sårar det mig så djup när någon inte vill umgås längre med mig av mig okänd orsak (som en fd vän har hållt på med sista året). Eller när någon skäller ut mig för att jag säger ifrån (när jag gör vad jag rätt till som kund).
Jag är så jävla trött på att folk ser på en som dörrmatta, mespropp, bitch. Varför kan man inte får vara snäll och rak på samma gång? Varför måste folk vara otrevliga och irriterade på mig när de inte ens känner mig?
Men det absolut värsta av detta är inte att det är så jävla synd om mig för att jag var mobbad en gång och tar illa vid när folk är dumma. Nej, fuck that.
Det som grämer mig är att hon, städerskan, fick sparken. Jag har egentligen inte gjort något fel, jag klagade bara på ett mycket illa skött jobb. Men det är oväsentligt, det var mitt samtal som gjorde att hon fick packa sina saker på dagen och gå. En invandrar kvinna med 3 små barn och utan svenska kunskaper som förmodligen är både smart och klok och borde få jobba med något mer utmanande än städning (jag har själv städat men jag var 21 och pluggade). Jag -mitt samtal- orsakade detta.
Än värre; när samma sak hände på Svenskt Tenn, när en 50+ kvinna med helsvenskt ursprung bosatt på och uppväxt på östermalm (eller någon annan 'finare' del av stan), inte sköter sitt jobb, vad händer då? Får hon sparken? Nej. Hennes chef försvarar henne tom inför mig. Berättar vilken fantastiskt kvinna hon är. Varför?
Borde hon inte oxå ha förlorat jobbet? Eller borde städerskan fått en chans till?

Jag sa att Du inte får tro att jag är jobbigt bitch. Jag tar tillbaka det, Du får tycka vad du vill. Jag måste ta en kritiken. Jag måste tuffa till mig. Jag måste kunna ta såna här attacker, slåss, göra fred med mig själv mig själv och gå vidare.

fredag 5 oktober 2007

Varför så skrumpen?


Varför har den skrumpnat?
Jag var tydligen sjuk den biologilextionen, så kan nån som var där berätta varför??!!
Så här såg den ut igår:

Lite hår fattigare-men lyckligare

Jo, jag gick och klippte mig igår. Choppchopp så låg håret på golvet och där satt jag med ny frisyr. Ville klippa mig kort för ett år sen, men då blev det den frisyren jag hade framtills igår efm. Nu äntligen blev det kort. Horray! Jag har saknat det! (Haft det 2 ggr förut)

Titta vad glad jag är:

Ful men fin

Fular mig i korridoren.

Tråkkläder idag igen. Bor hos min mor just nu (för att ta hand om min lillebror på 10 år medan hon och hennes man roar sig i solen) och var tvungen att packa lätt och snabbt. Dvs helt fantasilöst. Tur att jag hann slänga ner en scarf. Det piggar ju upp.

Och ja, du ser rätt. Det fattas hår på mitt huvud.

onsdag 3 oktober 2007

Jag är arg igen

När jag vaknade var jag så fruktansvärt arg. På miljöförstörande människan, på nyheterna på TV4 och speedway-förarna. På att jag inte ska få se mina barn växa upp i en rofylld och vacker värld. Att folk bråkar och krigar och inte bryr sig om sina barn och barnbarns värld.
När jag kom till jobbet förbyttes ilskan mot raseri över något helt annat; nämligen Telenor som fortfarande inte hade fixat våra telefoner. Stress, magont och ilska sköljde över mig fram tills strax innan lunch, då det plötsligt verkar ha löst sig.

J ringde på förmiddagen och frågade om jag fortfarande mådde dåligt av domedagstankarna. Han är så snäll. Jag berättade att jag inte haft tid att oroa mig för domedagen då jag var tvungen att oroa mig för våra telefoner. Han tyckte det var bra. Men då förklarade jag att domedagstankarna skulle med all säkerhet komma tillbaka så snart telefonproblemet var löst. Det tyckte han inte var bra. Det tycker inte jag heller förklarade jag. Men jag kan inte göra mycket. När man är halvsjuk, frebrig och snurrig i huvet är det inte lätt att kämpa emot.

Så nu tänker jag på domedagen igen. Precis som jag gör på bilden. Det syns på mina tråkiga kläder att jag tänker på jordens undergång.

tisdag 2 oktober 2007

Men sen kom jag på...




...att jag har en av världens finaste väskor.
Och då kändes det lite,
lite bättre.

ang väskan

Jordens undergång

Bihålorna gör ont. Men inte tillräkligt för att hålla mig hemma.

Men jag borde stannat hemma, för på jobbet berättade en kollega att jorden kommer att gå under snart, jättesnart, och nu sitter jag med ont i magen och lessen i ögat. Precis som på bilden. Fast där tycker jag synd om mina bihålor. Dem har jag nu övergivit för att sörja över den hemska framtiden som komma (tydligen) skall. Nu önskar jag verkligen att jag var religös. Då tror jag att Gud kunde hjälpt mig må bra igen.

Så egentligen är det skitsamma vad jag har på mig och vart det kommer ifrån. Men ok. Man får inte ge upp helt.
Måste. Hålla. Kreativiten. Levande. In. I. Det. Sista.

Skor: NewYork -03
Klänning: VeroModa -07
Halsband: Polen -05

Kofta

J har köpt en ny kofta. Det tog ett tag att övertala honom att kofta skulle vara snyggt på honom. Tillslut. På Zara Man hittade vi denna tjusiga. Jag handlar ju inte längre, men det hindrar mig inte att hjälpa J att utöka sin lilla garderob. (Jag menar verkligen lilla. Mina kläder tar upp all plats.)

måndag 1 oktober 2007

Utrotningshotade skor, katter och knappar

Gympaskor är något av en fridlyst art i min garderob. Jag har gått från att ha använt dem jämt till att aldrig använda dem. Men nu idag. Har gjort illa vänsterfoten, så jag kan nästan inte använda högklackat. Alls. Så mina NY-köpta Nike åkte fram.

Kompenserar med min snygga t-shirt med katter och knappar på.

söndag 30 september 2007

En komisk syn på opera?

Här står jag med en mycket komisk uppsyn. Jag och J var på 'Zarah' på Folkoperan igår, efteråt åt vi på Lifestyle (där vi skrattade gott åt den pyttepyttelilla förrätten för 120:-). Operan var helt ok, men både J och jag hade förväntats oss fler och länge melodiösa musikpartier. Jag tycker väldigt mycket om opera, men har insett att det är sången & musiken som lockar och inte hela konceptet med 'pratsång' osv.
Däremot var kostymen superhärlig!

Själv bar jag denna prickiga lilla sak. En gammal klännig från HM, köpt kanske 03/04?

Nu ska jag städa. Oh, the glamour that is my life.

lördag 29 september 2007

fredag 28 september 2007

Underbara rabattvara


Nu är det avslutat. Nu orkar jag inte mer av Svenskt Tenn tjafs. Jag skiter i om galna tanten fick sig en tillsägelse eller inte. Jag skiter i om de sitter och skrattar åt att jag, trots behandligen jag fick, ändå köpte en väska. Jag skiter i att jag inte fick en väska gratis eller att rabatten inte var så stor som jag hade hoppats. Jag skiter i det för att jag har bestämt mig för att jag vill känna posetivitet istället för neggokänslor. Jag har köpt en u n d e r b a r väska med 20% rabatt (880:- istället för 1100:-). Varsågod att titta och avundas :)




Uppgörelsen
















Jahap. Då har jag på ynka 24 h brutet mitt löfte om ingen shopping eftersom när jag skrev det inte tänkte på SvenskTenn-historien då jag (i motsats till vad det verkar på denna site då varannat inlägg handlat om ST sista tiden) undviker att tänka på den historien.

Men Shit! Vilken fin väska jag har nu.... Den ligger i påsen och bara längtar att läggas upp på bloggen!

Den mindre ytliga delen av mig (som i motsats till vad det verkar på denna site är mycket större än den ytliga) bär rött idag. Jag tror ni vet varför.

Andra försöket

Nu försöker jag igen..
Går ner till Svenskt Tenn nu kl 11.30, har kollat att hon som jag ska prata med eller hennes kollega ska vara där...
Så nu får vi se...


ps. hahaha inser just att jag totalt bryter mot mitt avtal vid ev inhandling av väskan. ojoj hur ska detta gå...

torsdag 27 september 2007

Avtalet

Efter att ha läst underbaraclaras underbara inlägg så har jag tänkt.
Dessa tankar har varit in och ut ur mitt huvud långt innan jag läste det hos clara, men nu blev det fart i huvet.

Och imorse så skrev jag ett litet avtal med mig själv. Jag vet att jag inte kommer kunna leva upp till detta till 100%. Jag vet att kommer halka ner då och då. Men jag lovar här högtidligt att försöka. Detta är mitt avtal:

-Jag ska begränsa min shopping denna höst till bara det absolut nödvändigaste (typ nya strumpbyxor ifall några går sönder, trosor och bh).
- När jag köper något ska det antingen vara secondhand (vilket mer än 50% redan är) eller ekologiska kläder.

Så. Nu ska jag göra allt för att efterleva detta. Jag lovar att göra mitt yttersta.

ps. en vinterjacka från monki som jag redan kollat in kommer vara mitt första fall men eftersom min gamla vinterjacka är trasig och dessutom hängt med i 5 år nu så anser jag detta undantag som förlåtligt... :)

Inside out





Var på en 90 minuters ansiktbehandling igår kväll på moonsun och den var HELT underbar. En jätteduktig och fin tjej som hette Jenny behandlade mig. Efteråt köpte jag upp mig på en del av deras hudvårdsortiment, då jag sen jag bestämt mig för att vara använda naturliga produkter på mitt ansikte. Jag köpte deras ansiktskräm, face refining lotion, olive cleansing och raspberry & aloe freshener spray samt fick en ansiktsolja av Jenny som jag ska använda på kvällar och innan morronduschen. Köpte dessutom nässlepulver som jag blandar i min morron smoothie. Gick hem och började slänga gamla produkter och ska ikväll ta itu med sminket. Ska köpa maschara och foundation av på moonsun. (Jag använder generellt inte foundation men under vintern kan jag känna mig lite blek och deras var väldigt skön. Fick prova den efter behandlingen.) Eftersom jag inte använder något annat smink än maschara och lite rouge känns det som om jag kan lägga lite pengar på dessa få produkter. Dessutom är de inte speciellt mycket dyrare än alla andra produkter på markanden. Rekommenderar starkt alla att tas sig råd att göra ansiktsbehandling hos dem 90 min för 750:- och då pratar man om yttre och inre hälsa, tips och råd, får en underbar behandling samt en flaska olja blandad speciellt för sin hud.

Alma tänder lampor





Framtiden ser ljus ut. Jag har en plan....


Jeans: Topshop
Linne, kofta, skor: 2nd hand
Halsband: HM och dop-present
Skärp: HM

onsdag 26 september 2007

123- alla benen med... å45- lägg nu på en rem...

Det är mycket posetivt med den här dagen.

1) Ny energi på karriärsfronten. Lunch med kollega har gett inspiration och råd.

2) Ska på ansiktbehandling idag. Inte bara för att min ansikte behöver behandlas utan även för att minska mina stressrelaterade symtom i resten av kroppen.

3) Ska träffa min käraste vän K efter behandlingen. Henne har jag saknat att ha alone-time med.

4) J har bokat biljetter till 'Zarah' på Folkoperan på lördag! Efter det ska vi gå ut och äta och dricka gott! Och mycket. Kanske för mycket.

5) Jag har en fantastisk och glädjespridande outfit idag. Blommig och senapsgult, vitt och guld. Vad mer kan en outfit behöva?!

tisdag 25 september 2007

Inget svar


Ingen väska. Jag ringde och ringde och ringde men hon svarade inte och sen gick jag in och frågade efter henne, då sa de att hon var på lunch. Så hela vägen ner för ingenting. Måste alltså tillbaka en annan dag. Sckiiyt.

ps. mina ögon ser helt galna ut på förra kortet! hahaha


Today is the day

Idag ska jag ner till Svenskt Tenn. Jag är skitnervös. Kommer de vara snälla eller snorkiga? Kommer jag nånsin kunna (eller vilja) besöka butiken efter idag? Kommer jag komma hem med en fin Svenskt Tenn bag eller tomhänt och besviken?
Jag kommer att ha en kollega med mig, för ensam kan jag inte gå ner dit. Då är jag rädd att bli trampad på.

Det är roligt hur jag vet precis vad andra ska säga och göra men när det kommer till mig själv så tappar jag allt självförtroende och får en motståndskraft som en disktrasa.

Idag: Klänning från Åhléns, skärp HM (?), skor från Beyond Retro.

ps. fortsättning följer...

måndag 24 september 2007

Måndags röran


Nu kavlar jag upp armarna och tar måndag med storm.
En helg på landet med J, långa promenader, frisk luft, bokläsing, god mat och djup sömn måste ha gjort något gott!


Grå-lila idag:

Skor: Beyond Retro
Byxor, top, kofta: HM
Halsband: Geoart

fredag 21 september 2007

Jag är tuff



Jag är hård. Jag är ball. Jag är cool.


Eller... Nej.

Men jag har fått 'upprättelse' i form av en ursäkt från Svenskt Tenn och det känns bra. Nu vill jag släppa allt det där och spatsera vidare i mitt lilla liv.

Dagen till ära bär jag:
Svart klänning; VeroModa
Halsband; HM (för länge sen)
Lila strumpbyxor; HM
Stövlar; Beyond Retro

Nu kan ni gå dit igen...


Eller ‘Svenskt Tenn fortsättningen...’


Nu har jag återigen pratat med Svenskt Tenn och fått ett fint bemötande från en annan tjej och har nu som kompensation fått löfte om ett rabatterat pris på en annan väska, 'bagen', eftersom jag hemskt gärna ville behålla den jag fick i present av pojkvännen.
Jag vet inte hur stor rabatten blir. På tisdag ska jag dit och köpa 'bagen' och så får vi se hur generösa de är. Fina kollegan T har lovat att följa med som moraliskt stöd. Jag innerst inne lite rädd för alla i den där affären nu. Inte arg, men lite rädd...

Så nu kan ni handla där igen utan dåligt samvete. Jag vet att ni alla stannade upp i alla transaktioner med Svenskt Tenn efter att ni hört om vad som hänt. Jag vill nu att ni alla med glatt humör besöker butiken på Strandvägen.

Trevligt samtal

Jag blev igår uppringd av den trevliga VD på Svenskt Tenn som hade fått mitt brev och hon var jätteledsen att det hade blivit såhär och de vill gärna byta ut min väska mot en ny. (Men hur ska jag kunna byta ut den fina väskan som J valt till mig?) Jag bad att få återkomma ang väskan, så jag ska ringa upp henne idag. Eloge till Svenskt Tenns ledning. Trevliga människor. Det finns hopp!

Och tack till alla som stöttar mig i min ilska och besvikelse. Ilands problem har vi alla men det betyder inte att man ska låta folk trampa på en, eller hur?

torsdag 20 september 2007

Brevet

Torsdagen den 13:e september 2007, strax före stängning, besökte jag Svenskt Tenns butik på Strandvägen eftersom jag 6 månader tidigare fått en Josef Frank-väska i present och denna hade släppt i sömmen på innerfickan (utan någon ovanlig yttre påfrestning).

Jag valde att gå tillbaka till butiken den var köpt i eftersom en sådan här väska i mina ögon är en kvalitetsprodukt som ska hålla bra mycket längre än 6 månader. Jag fick då tala med en kvinna, vi kallar henne I, som sa att denna typ av lagning var väldigt komplicerad och att det inte fanns några sömmerskor på plats men hon erbjöd sig att laga den för hand själv. En stund senare kom hon ut med en grå tråd och sa att det inte fanns någon svart tråd men att denna inte skulle synas. Ännu en stund senare kom hon ut med väskan och visade sin lagning. Den var sydd med den grå tråden som var mycket tydlig mot det svarta tyget och dessutom var det väldigt fult sytt. Jag blev i det närmaste chockad och gick därifrån. Väl ute ur butiken tittade jag åter på väskan och kände mig väldigt missnöjd med hur det såg ut. Jag mötte en kollega, som är utbildad på Tillskärarakademin, som tittade på lagningen och var lika chockad som jag över hur illa det såg ut. Hon erbjöd sig att laga väskan men jag avböjde eftersom jag var övertygad om att Svenskt Tenn skulle fixa detta åt mig. Det var då efter kl. 18.00 och jag bestämde mig för att gå tillbaka nästa dag. Eftersom kvinnan i butiken (I) sagt att de hade egna sömmerskor så hoppades jag att de kunde ta emot väskan och göra om den lagning I hade gjort.

Nästa dag var tyvärr inte I på plats så jag talade med hennes kollega L som tog emot väskan, efter mitt önskemål att få den lagad av Svenskt Tenns sömmerskor, samt mitt telefonnummer.

Lördagen den 15:e kl 10.21 får jag ett samtal. Det är I på Svenskt Tenn som ringer och är väldigt upprörd och säger att jag kommit in och varit oförskämd och klagat över hennes lagning. I börjar samtalet utan att ens invänta ett enda ord ifrån mig. Hon anklagar mig för att vara oförskämd och kan inte förstå varför jag kom tillbaka med väskan. När jag väl får tala försöker jag förklara för I att det jag gjort är min rätt som kund. Är jag inte nöjd så återkommer jag och försöker få det ställt tillrätta. Efter att detta diskuterats en bra stund, under vilken jag kände mig ytterst obekväm med att personalen på Svenskt Tenn ringer upp mig en lördagsmorgon och skäller ut mig, förklarar I återigen att det skulle ta hemskt lång tid för sömmerskorna på Svenskt Tenn att laga denna väska och att de har väldigt mycket att göra. Jag säger då att om det är ett sådant besvär och tar så lång tid för Svenskt Tenn att laga den så tar jag hellre tillbaka den. I ändrar sig då och säger att det inte är så komplicerat att laga och att sömmerskorna säkert kan sticka emellan andra uppdrag med väskan. Jag uppskattar visserligen detta tillmötesgående som jag till sist fick men finner det helt vansinnigt att jag inte fick detta mottagande från början utan först efter två besök och ett, i det närmaste, hysteriskt och anklagade och mycket obehagligt telefonsamtal.

Under helgen funderade jag mycket på hur jag blivit bemött av Svenskt Tenn och känner mig ovärdigt och orättvist behandlad. Visst fick jag till slut hjälp med att laga väskan, men under vilka omständigheter? Jag bestämde mig för att jag inte ville ha min väska lagad av Svenskt Tenn efter allt detta strul och gick därför tillbaka på måndagen och hämtade den. Både I och L arbetade denna dag, jag talade kort med L, men sade bara till henne att jag ångrat mig angående väskan och att min väninna som är sömmerska lovat laga väskan, vilket hon nu ska göra.

Jag hoppas att den här historien hör till ovanligheterna. Jag hoppas att ingen annan kund får upprörda telefonsamtal av butikspersonalen, av oförtjänt anledning, på lördagsförmiddagar.
Jag hoppas att personalen på Svenskt Tenn aldrig någonsin får andra kunder att känna sig så ovälkomna och förolämpande som I och L fick mig att känna mig.

Jag har alltid älskat Josef Frank och längtansfullt tittat in genom fönstren till butiken på Strandvägen. Detta var mitt första besök i butiken och förmodligen blir det mitt sista också.

Jag känner mig långt ifrån välkommen att återkomma.


(Detta är en omskriven version av det brev jag skickat till dem)

OK, show of hands...


Kofta: Lindex
Top: HM
Hänslen: Åhléns

Byxor: Beyond Retro
Halsband: Myrorna

Skor: Beyond Retro



OK. Vad hände på Svenskt Tenn?
Det är en låång historia.

Som du kan läsa här.

onsdag 19 september 2007

Ilska och brist på luft

Aaaaarrrrggggh....
Arg i störst allmänhet.
Jag har blivit förolämpad på Svenskt Tenn.
Jag går inte ifrån detta utan en kamp.


Dessutom:
Jag har för lite tid, för lite ledigt och för lite lugn. Jag är trött. Jag kan inte andas i stan. Jag hinner inte med att göra saker som får mig att må bra. Jag har inte nog med semesterdagar kvar. Jag har ingen ork i kroppen. Hjärnan går på auto-pilot och det är aldrig hållbart. Jag måste få andas. Vara ledig på riktigt. Jag håller på att gå sönder.

Klänning: Monki
Strumpbyxor (prickiga!): Åhlens
Skor: Beyond Retro
Halsband: Geoart (kort) och gamalt (Långt)



tisdag 18 september 2007

Sista delen i godispåsen

Byxor från Beyond Retro. Så in i bänken snygga, men tyvärr lite stickiga som många äldre byxor är. But I have decided to love them anyway.

Hallen


Nya byxor; Beyond Retro
Klänning; (som top) Indiska
Jacka; 'ärvd'
Skor; Skopunkten
(fast jag bytte till min vagabond 3 sekunder innan jag gick :).

måndag 17 september 2007

Finare ute än inne

Idag var jag finare i ytterkläderna än i det som fanns under.


Jacka: HM
Jeans: HM
Väska: Gåva från fd arbetskamrat
Stövlar: Beyond Retro



Och varför hatar jag numera Svenskt Tenn?


Svaret på detta kommer senare ikväll....

Vad var det i påsarna?

Vad var det i påsarna egentligen??
Jag kan idag avslöja 2 av 3 ting...


Ett par i princip oanvända skinnstövlar, som jag avgudar; 350:-


En prickig sekreterarblus; 149:-

Det tredje och sista tinget skall bäras i morron, men har först varit på kemtvätt sen upptäcktes ett hål i sidan... så det skall lagas ikväll inför morgon dagens debut!

söndag 16 september 2007

Not 4 yours eyes...




Slappt. Osminkad. Ful i håret. Not for you too see.

Svarta fick-klänningen (grå tshirt som inte syns under), gråa tights, svart kofta, svarta stövlarna och grå rutiga jackan.

fredag 14 september 2007

Fredags fint




Glömt och visa min fina väska. Och det finaste med den är att illustrationerna på den är gjorda av min fina kompis Cecilia (Carlstedt).

torsdag 13 september 2007

Hur man trotsar en Alien

Om ni visste varför jag tog på mig min senapsgula klänning idag skulle ni tycka att jag är helt störd i huvudet.

Men jag berättar ändå (i en koft version): I natt drömde jag att var i ett hus med pojkvännen/sambon J och lite andra människor när ett stort giftmoln kom och på något sätt tranporterades hela huset till en annan planet. Väl där bestämde vi att 2 stycken skulle ut och kolla runt, och de satte på sig varasin orange/senapsgul uniform och stack iväg. När de kom tillbaka meddelade de att folket på planeten var ok, så länge man inte hade något oranget/senapsgult på sig. Eftersom vi nu bodde, varse sig vi ville eller inte, på det här stället var alla tvunga att göra sig av med alla kläder i dessa färger. Jag tittade in i min garderob och tänkte sorgset att jag tänker minsann inte göra mig av med min senaspgula klänning för den älskar jag och om vi nånsin kommer tillbaka till jorden kommer jag vilja använda den.
Slut.

Så nu trotsar jag alla aliens och bär den. Man vet aldrig när det är sista gången man får använda den....

onsdag 12 september 2007

Tre delade meningar


Top Brun: Hm
Top Beige: Ellos
Klännig: Ellos
Skor: Beyond Retro

Fint?
Smaken är som baken.

tisdag 11 september 2007

1 år


Min i prick




Den här skjortan låg i gula Beyond Retro-påsen.

Jag älskar prickigt. Det är så skoj och festligt. Och rosetter runt halsen kan man aldrig får för många av. Jag tror detta är min 7 eller 8:de knutblus på 3 år.

Så, har du antecknat det nu?

måndag 10 september 2007

Entellegena tankar ang strumpbyxor

Det ringer just när jag håller på och fotar mig. Jaha, det var bara K. Bra, då fortsätter vi.

Strumpbyxor är kul. Jag gillar strumpbyxor. Jag har ganska många strumpbyxor. Jag har fått komplimanger för mina färgade strumpbyxor. Jag köpte 2 nya i fredags. De är ju så billiga. Och ligger/hänger så fint i affären. Jag gillar strumpbyxor.

Dessa randiga skönheter är från Åhlens. Jag skulle ha ett par vitrandiga oxå, men hittade inga. Oh, the drama.

Tänk vilka livsviktiga ting man kan fundera över. Tur att det inte finns någon svält, några krig eller några olyckliga människor att ägna sina tankar åt istället.

ps. åh gud vad jag hoppas att alla som läser förstår att jag egentligen kan stava till intelligent.